Fri rörlighet för varor och tjänster

Funktionen av den inre marknaden, som kan betraktas som en av hörnstenarna i EU, grundar sig på de fyra friheter som fastställs i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, nämligen den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och personer.

Trots att dessa fyra friheter ingick redan i Romfördraget har den egentliga inre marknaden kommit till som resultat av en långvarig regleringsprocess.

Undertecknandet av Europeiska enhetsakten år 1986 betydde det egentliga startskottet för inrättandet av en fungerande inre marknad. Detta åtföljdes av ett detaljerat lagstiftningsprogram som resulterade i genomförandet av den inre marknaden i dess nuvarande form vid ingången av 1993.

Det centrala målet för den inre marknaden är att underlätta företagens och medborgarnas gränsöverskridande aktiviteter samt minska kostnaderna i anslutning därtill. Med andra ord skall produktionsfaktorerna kunna röra sig fritt mellan länderna och ingen diskriminering på grund av nationalitet eller ursprung får förekomma.