Talous- ja velkaneuvonnan arviointi
| Liitetiedosto | Talous- ja velkaneuvonnan arviointi | ||
|---|---|---|---|
| Sarja | Työ- ja elinkeinoministeriön julkaisuja, Kilpailukyky | ||
| Sarjanumero | 8/2009 | ||
| Julkaisuvuosi | 2009 | ||
| Osasto | Kilpailukyky | ||
| ISSN (painettu) | 1797-3554 | ||
| ISSN (sähköinen) | 1797-3562 | ||
| ISBN (painettu) | 978-952-227-158-7 | ||
| ISBN (sähköinen) | 978-952-227-159-4 | ||
| Sivumäärä | 66 | ||
| Kieli | suomi | ||
| Hinta | 15 | ||
| Saatavuus | Painettu sekä verkkojulkaisu | ||
| Tiivistelmä | Työ- ja elinkeinoministeriö asetti 15.9.2008 oikeustieteen tohtori Kirsti Rissasen tekemään kokonaisarvion talous- ja velkaneuvonnan toimivuudesta ja kehittämistarpeista. Yhtenä vaihtoehtona selvityksessä tuli olla talous- ja velkaneuvonnan yhdistäminen johonkin olemassa olevaan järjestelmään. Talous- ja velkaneuvonta on osoittautunut välttämättömäksi yksityishenkilöiden ja kotitalouksien taloudellisen toimintakyvyn palauttamisen ja ylläpitämisen kannalta. Toiminta on vakiintunut omaksi, erityistä osaamista ja ammattitaitoa vaativaksi asiakkaille henkilökohtaisesti annettavaksi neuvonta- ja avustuspalveluksi. Valtion rahoitus talous- ja velkaneuvonnan järjestämiseen on riittämätön. Neuvonnan organisaatio on hajanainen eivätkä asukkaat ole edes kohtuullisen yhdenvertaisessa asemassa talous- ja velkaneuvonnan saatavuuden ja laadun suhteen. Ehdotukset: 1. Talous- ja velkaneuvonta siirretään valtion oikeusaputoimistoihin omaksi toiminnokseen oikeusavun ja holhoustoimen edunvalvonnan rinnalle. 2. Valtio osoittaa riittävän määrärahan talous- ja velkaneuvonnan kustannuksiin ja erikseen kertainvestointiin, joka tarvitaan neuvonnan asianhallintajärjestelmän kehittämiseen ja käyttöönottoon. 3. Niille kunnille, jotka haluavat jatkaa talous- ja velkaneuvontaa asukkailleen osana kunnan palvelurakennetta, tarjotaan tähän mahdollisuus edellyttäen, että kunta sitoutuu järjestämiseen pitkäaikaisella sopimuksella. 4. Vastuu talous- ja velkaneuvonnan kehittämisestä sekä toiminnan ohjaus, johto ja valvonta siirretään oikeusministeriölle. 5. Talous- ja velkaneuvonnan koordinoimiseksi talouskasvatuksen ja sosiaali- ja terveystoimen kanssa perustetaan oikeusministeriön, opetusministeriön ja työ- ja elinkeinoministeriön pysyvä yhteistyöryhmä. 6. Kuluttajavirastossa ja eri talous- ja velkaneuvontayksiköissä tehtävä toimintaperiaatteita ja työtapoja koskeva kehitystyö organisoidaan laajapohjaiseksi valtakunnalliseksi projektiksi. 7. Suunnitellaan talous- ja velkaneuvojien ammattitutkinto, jonka suorittaminen asetetaan uusien neuvojien pätevyysvaatimukseksi. 8. Vahvistetaan ja terävöitetään taloudenhallinnan neuvottelukunnan asemaa yleisen talousneuvonnan kehittämisessä ja eri toimijoiden yhteistyön edistämisessä. 9. Lisätään valtion tukea niille kansalaisjärjestöille ja muille kolmannen sektorin toimijoille, jotka antavat kotitalouksien talousneuvontaa ja taloudenhallinnan opetusta näiden toimintamahdollisuuksien parantamiseksi. 10. Muita maksukyvyttömien ja ylivelkaisten yksityishenkilöiden asemaa parantavia toimenpiteitä voisivat olla: sosiaalisen luototuksen käyttöönotto kaikissa kunnissa, velkajärjestelyn maksuohjelmiin liittyvän lisäsuoritusjärjestelmän uudelleen arviointi ja menettelyllisesti kevyen ulosottovelkajärjestelyn käyttöönottomahdollisuuksien selvittäminen. Arbets- och näringsministeriet utnämnde den 15 september 2008 juris doktor Kirsti Rissanen till utredningsperson med uppgift att göra en totalbedömning av hur den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen fungerar och av utvecklingsbehoven i anslutning till den. Ett av de alternativ som skulle granskas var att ekonomi- och skuldrådgivningen slås ihop med konsumentrådgivningen eller införlivas i något annat existerande system. Ekonomi- och skuldrådgivningen har visat sig vara nödvändig med tanke på återställande och bevarande av privatpersoners och hushållens ekonomiska funktionsförmåga. Verksamheten har befäst sin ställning som rådgivnings- och biståndsservice som tillhandahålls kunderna personligen och som kräver specialkunskaper och yrkeskunnande av personalen. Den statliga finansiering som allokeras till ekonomi- och skuldrådgivningen är otillräcklig. Rådgivningsorganisationen är splittrad och invånarna i olika delar av landet är inte på långt när jämlika när det gäller tillgången och kvaliteten på ekonomi- och skuldrådgivning. Förslag: 1. Ekonomi- och skuldrådgivningen överförs till de statliga rättshjälpsbyråerna där den ska bilda en egen verksamhet vid sidan av rättshjälpen och förmyndarväsendets intressebevakning. 2. Staten anvisar ett tillräckligt anslag för täckande av kostnaderna för ekonomi- och skuldrådgivningen och skilt för en engångsinvestering som behövs för att ett ärendehanteringssystem för rådgivningen ska kunna utvecklas och tas i bruk. 3. De kommuner som vill fortsätta att tillhandahålla sina invånare skuld- och ekonomirådgivningstjänster ges möjlighet därtill förutsatt att kommunen förbinder sig att tillhandahålla servicen på basis av långtidskontrakt. 4. Ansvaret för utvecklandet av ekonomi- och skuldrådgivningen samt för styrningen och ledningen av och tillsynen över verksamheten överförs till justitieministeriet. 5. Justitieministeriet, undervisningsministeriet och arbets- och näringsministeriet grundar en permanent samarbetsgrupp för samordning av ekonomi- och skuldrådgivningen med ekonomisk fostran och social- och hälsovårdsväsendet. 6. Det arbete för utvecklande av verksamhetsprinciper och arbetsmetoder som görs vid Konsumentverket och de olika ekonomi- och skuldrådgivningsenheterna omorganiseras under ett riksomfattande projekt på bred bas. 7. Det planeras en examen för ekonomi- och skuldrådgivare som ska utgöra ett behörighetsvillkor för nya rådgivare. 8. Ställningen för delegationen för ekonomihantering stärks och skärps när det gäller utvecklandet av den allmänna ekonomiska rådgivningen och främjandet av samarbetet mellan olika aktörer. 9. Det statliga stödet till de medborgarorganisationer och andra aktörer inom den tredje sektorn som tillhandahåller hushållen ekonomisk rådgivning och undervisning i ekonomihantering ökas i syfte att förbättra deras verksamhetsbetingelser. 10. Övriga åtgärder i syfte att förbättra ställningen för insolventa och överskuldsatta privatpersoner skulle kunna vara: införande av systemet med sociala krediter i samtliga kommuner, översyn av systemet med tilläggsprestationer i samband med skuldsaneringens betalningsprogram och utredning av eventuella möjligheter att införa en förfarandemässigt lättare procedur för skuldsanering i samband med utsökning. On 15 September 2008, the Ministry of Employment and the Economy appointed Doctor of Laws Kirsti Rissanen to prepare an overall assessment of the functionality and development needs of financial and debt counselling. Combining financial and debt counselling with consumer advice services or another existing system was to be one of the alternatives in this survey. Financial and debt counselling has turned out to be necessary with a view to restoration and maintenance of private persons and households’ financial ability to function. The activity has become established as a separate counselling and assistance service, requiring special competence and expertise, to be provided to customers on a personal basis. The State financing for the organisation of financial and debt counselling is insufficient. The counselling organisation is fragmented and, as far as availability and quality of financial and debt counselling is concerned, the inhabitants are not even close to being at an equal position. Proposals: 1. Ekonomi- och skuldrådgivningen överförs till de statliga rättshjälpsbyråerna där den ska bilda en egen verksamhet vid sidan av rättshjälpen 1. Financial and debt counselling shall be transferred to State legal aid offices as a separate function, by the side of other supervision of interest functions such as legal aid and guardianship affairs. 2. The State shall allocate sufficient appropriations for covering the costs of financial and debt counselling and a separate one-time investment needed for the development and implementation of a case management system for the counselling services. 3. Those municipalities, wanting to continue provision of financial and debt counselling to their customers as part of the municipal service structure, shall be offered an opportunity to do so, provided that the municipalities in question pledge to organise such services under a long-term contract. 4. Responsibility for the development of financial and debt counselling and the guidance, management and supervision of such activities shall be transferred to the Ministry of Justice. 5. For the purpose of coordinating financial and debt counselling with economic education and social and health services, a permanent co-operation group of the Ministry of Justice, Ministry of Education, and Ministry of Employment and the Economy shall be established. 6. The development work concerning the operating principles and working methods employed in the Consumer Agency and various financial and debt counselling units shall be organised into a broad-based national project. 7. Vocational qualifications shall be devised for financial and debt counsellors and passing the exam shall be set as the competency requirement for new counsellors. 8. The role of the Advisory Council on Financial Management in the development of general financial counselling and promotion of co-operation between various operators shall be strengthened and clarified. 9. State support shall be increased for those civic organisations and other third-sector operators that provide financial counselling to households and financial management education for improvement of their functioning capacity. 10. Other measures improving the status of insolvent and over-indebted private persons could include: implementation of social lending system in all municipalities; reassessment of the additional settlement system associated with debt rearrangement programmes; and examining the possibility of adopting an easy-to-process debt rearrangement system for debt recovery. |
||
