Regionbarometern: Dystrare utsikter för ekonomi och sysselsättning i hela landet

Under den gångna hösten har de kommunala beslutsfattarnas och sakkunnigas prognoser om utvecklingsutsikterna, särskilt för landskapens randområden men också för centralorterna, blivit dystrare.  Enligt deras bedömningar kommer arbetslösheten att öka särskilt i de största kommunerna under det kommande året.

Metropolområdets beslutsfattare var ännu i oktober litet mer optimistiska i fråga om de ekonomiska utsikterna och sysselsättningsutsikterna jämfört med förväntningarna i landets övriga delar. Uppgifterna framgår av den nyaste regionbarometerundersökningen, som arbets- och näringsministeriet och Kommunförbudet beställt av Statistikcentralen. Undersökningsresultatet baserar sig på svaren från cirka tusen kommunala beslutsfattare.

De kommunala beslutsfattarnas uppfattningar om framtidsutsikterna för den regionala ekonomin och sysselsättningen har i år ändrat riktning från det positiva mot det negativa kraftigare än någonsin tidigare under regionbarometerns tjugoåriga historia. En tredjedel av beslutsfattarna trodde så sent som i maj 2011 att det ekonomiska läget för kommunen kommer att förbättras, medan klart över hälften av dem ansåg i oktober att läget kommer att försämras, och endast en fjärdedel trodde att läget kommer att förbättras. Cirka 40 procent av de kommunala beslutsfattarna förutspådde i våras att kommunernas statsandelar kommer att minska. Under hösten ansåg hela 60 procent av respondenterna att detta kommer att ske.

Höjningen av avgifter är fortfarande enligt respondenterna det viktigaste sättet att balansera kommunens ekonomi. Nästa år kommer en tredjedel av kommunerna att höja inkomstskattesatsen och över hälften av kommunerna kommer att göra detta åren 2013-2015. Respondenternas inställning till kommunsammanslagningar har ändrats från positiv till negativ under 2011. Det s.k. hållbarhetsgapet i kommunernas ekonomi vill beslutsfattarna dock minska genom att effektivisera samarbetet mellan kommuner, genom ökad utbildning samt framför allt genom att stödja företagsamhet och innovation. 

De kommunala beslutsfattarnas förväntningar i fråga om skatteinkomster är fortfarande positiva, men de har sjunkit klart jämfört med våren 2011. De största förväntningarna finns inom metropolområdet och i stora stadsregioner. Kommunernas strävan att minska låneupptagningen under de allra senaste åren har nu i höst svängt i motsatt riktning. Respondenterna bedömer att hälsovårdstjänsterna kommer att försämras inom de närmaste åren särskilt inom landskapens randområden. Å andra sidan förväntas äldreomsorgstjänsterna bli bättre.

Åland, Nyland, Österbotten, Norra Österbotten och Lappland bedöms ha de bästa allmänna utvecklingsutsikterna. Utsikterna bedöms vara sämst för Mellersta Finland, Södra Savolax, Päijänne-Tavastland, Södra Österbotten och Kajanaland. Liksom också under tidigare år ser lågkonjunkturen ut att minska de regionala skillnaderna mellan regioncentra och småkommuner.

Statistikcentralen har genomfört regionbarometerundersökningar två gånger om året i 20 års tid. Basgruppen bland respondenterna består av nio beslutsfattare, som antingen tillhör tjänstemannaledningen eller är ordförande för förtroendeorgan, från varje finländsk kommun. Regionbarometern baserar sig på åtta ekonomiska indikatorer som pejlar beslutsfattarnas förtroende för ekonomin, investeringarna och sysselsättningen i kommunerna. 

Regionbarometern publiceras också på arbets- och näringsministeriets webbplats på adressen www.tem.fi/julkaisut

Ytterligare upplysningar:
konsultative tjänstemannen Ilkka Mella, arbets- och näringsministeriet, tfn 040 569 5329 
utvecklingschef Vesa Virtanen, Statistikcentralen, tfn 050 364 8855

Tillbaka till rubrikerna