År 2011
Häkämies: Cleantech-innovation Finlands viktigaste insats för utsläppsminskning
─ I fjol producerades fortfarande 80 procent av världens primärenergi med fossila bränslen. Den historiska omformningen av denna energipalett så att den står på en hållbar grund kommer att vara en av de största utmaningarna under nästa årtionden, konstaterade näringsminister Jyri Häkämies på Finsk Energiindustri rf:s höstseminarium i Helsingfors den 17 november.
─ EU:s andel av världens koldioxidutsläpp är redan nu endast 11 procent och andelen sjunker hela tiden. Europas, ännu mindre Finlands, viktigaste insats består inte i hur snabbt vi minskar våra egna utsläpp utan hur vi inom ren teknik och energieffektivitet lyckas få fram så många innovationer som möjligt som snabbt kan kommersialiseras och säljas till utvecklingsekonomierna. Denna aspekt, dvs. utvecklingen av Cleantech-klustret, måste ställas i centrum för Finlands klimat- och energipolitik, underströk Häkämies.
─ När den ekonomiska krisen tynger Europa måste man i klimatpolitiken använda endast de allra kostnadseffektivaste medlen. Ett beklagligt exempel på ineffektiv reglering är Europeiska kommissionens förslag till energieffektivitetsdirektiv. Den schematiska renoveringsförpliktelsen på tre procent, som där föreslås i syfte att förbättra energieffektiviteten i byggnaderna inom den offentliga sektorn, skulle i Finland kosta uppskattningsvis ca en miljard euro per år och leda till renoveringsentreprenader i ett vanvettigt skede.
─ Ännu mer verklighetsfrämmande är det att samma direktivförslag förpliktar elförsäljarna att minska sina kunders energiförbrukning med 1,5 % per år. En kostnadseffektiv styrning stöder sig på ekonomiska incitament och inte på att man genom en administrativ bestämmelse tvingar ett företag att minska sin egen försäljning, påpekade Häkämies.
Direktivförslaget tas upp på ett möte mellan EU:s energiministrar i Bryssel den 24 november, då Häkämies tänker framföra Finlands kritiska ståndpunkt.
─ Även om jag betonar marknadsbaserade styrmedel kommer jag inte, i motsats till vad jag har hört sägas, att rubba kärnpelarna i det s.k. rispaketet, som man kom överens om våren 2010. Produktionsstödet till förnybar energi, dvs. de anslag som huvudsakligen har reserverats för inmatningstariffer, håller vi rentav på att öka från 55 miljoner, som reserverats för detta år, till nästan det dubbla, dvs. 98 miljoner euro, sade Häkämies.
─ I och med reservationsanslagen och den komplettering av budgeten som i dag godkändes i riksdagen ser också bevillningsfullmakterna för investeringsstöd till förnybar energi ut att till och med öka en aning från de 150 miljoner euro som hade reserverats i budgeten för i år.
─ Slopandet av det s.k. fasta produktionsstödet, ca 4.5 miljoner euro per år, är jämfört med det ovannämnda en symbolisk fråga, som inte ändrar det faktum att staten nästa år kommer att satsa på förnybar energi mer än någonsin tidigare.
Ytterligare upplysningar:
näringsminister Jyri Häkämies, tfn 010 606 3500
näringsministerns specialmedarbetare Kai Mykkänen, tfn 040 592 1499
