År 2011
Fritidsboendets effekter på ekonomin och sysselsättningen större än beräknat
En färsk utredning, som arbets- och näringsministeriet låtit utföra, avslöjar att fritidsboendets positiva effekter på ekonomin är betydligt större än vad man tidigare trott. Årligen spenderas 7,4 miljarder euro på fritidsboendet. Fritidsboendet sysselsätter 90 000 personer när också de multiplikativa effekterna beaktas. Samtliga landskap i Finland får ekonomisk nytta av fritidsboendet.
Enligt den nya utredningen spenderar stugägarna årligen 2 miljarder euro på inköp av dagligvaror för sig själva och sina gäster, 1,2 miljarder euro på nybyggen, 1,6 miljarder euro på resor och 790 miljoner euro på fastighetsaffärer. Dessutom går 490 miljoner euro till skatter och avgifter och 760 miljoner euro till reparation av stugorna. Stugägare skaffar sällanköpsvaror till ett värde av 430 miljoner euro och köper tjänster med 150 miljoner euro per år.
Fritidsboendets sysselsättningseffekter är betydande. Enligt utredningen sysselsatte stugägarnas inköp av dagligvaror 26 700 personer, nybyggen och reparationer 25 500 personer och resor 14 200 personer. Dessutom sysselsätter deras anskaffningar av sällanköpsvaror 5 400 personer, fastighetsaffärer 4 000 personer, skatter och avgifter 3 400 personer och inköp av tjänster 2 800 personer.
Den största ekonomiska nyttan av fritidsboendet får Egentliga Finland (788 miljoner euro), Södra Savolax (728 miljoner euro), Lappland (646 miljoner euro), Birkaland (645 miljoner euro) och Mellersta Finland (517 miljoner euro). Men betydliga summor spenderas på fritidsboendet också i andra landskap: Mellersta Österbotten (52 miljoner euro), Åland (79 miljoner euro), Södra Österbotten (156 miljoner euro) och Kajanaland (184 miljoner euro).
Statistikcentralen uppskattade i sin sommarstugebarometer från 2008 att det spenderas endast 4,5 miljarder euro på fritidsboendet i Finland. Skillnaderna mellan Statistikcentralens uppskattning och den utredning som arbets- och näringsministeriet låtit utföra beror på att de statistiska siffror som utgör grunden för den nya utredningen och som beskriver antalet fritidsbostäder, den årliga byggvolymen och stugornas utnyttjandegrad är högre än de motsvarande siffrorna i sommarstugebarometern. Dessutom räknades stuggästernas utgifter noggrannare än tidigare. Också byggandet av 5 900 bastur beaktades.
Utredningen genomfördes av Rakennustutkimus RTS Oy. Utredningsmetoden var telefonintervjuer med tusen slumpmässigt utvalda stugägare. De penningbelopp som presenteras i utredningen grundar sig huvudsakligen på intervjuerna. Sysselsättningseffekterna räknades med hjälp av de sysselsättningskoefficienter som används i samhällsekonomins input-outputmodell.
Arbets- och näringsministeriets rapport ”Vapaa-ajan asumisen taloudelliset ja työllisyysvaikutukset” kan läsas på webbadressen www.tem.fi/julkaisut.
Ytterligare upplysningar:
konsultative tjänstemannen Jorma Leppänen, ANM, skärgårdsdelegationens generalsekreterare, tfn 040 074 4900
verkställande direktör Aarne Jussila, Rakennusstutkimus RTS, tfn 040 900 5601
