År 2011
VTT utredde möjligheten att ersätta stenkol med förnybara energikällor
Det är möjligt att fram till år 2015 ersätta användningen av stenkol med förnybara biomassor med upp till 6 terawattimmar (TWh) i kolpulvereldade pannor som producerar värme och el. Därav skulle ca hälften utgöras av skogsflis och över 1 TWh av pelletar och nya förädlade bioprodukter, som t.ex. biokol och av trä framställd pyrolysolja. Stenkolen skulle i någon mån även kunna ersättas med åkerbiomassor, som t.ex. halm och rörflen. Så konstateras det i VTT:s bakgrundsutredning, som har överlämnats till arbets- och näringsministeriet.
I åtagandepaketet för förnybar energi våren 2010 presenterades flera åtgärder för att uppfylla det för Finland fastställda EU-målet att öka användningen av förnybar energi till 38 procent av den slutliga energiförbrukningen fram till år 2020. En av de åtgärder som krävde ytterligare utredningar var ersättningen av stenkol med biomassa i kolpulvereldade pannor med kombinerad produktion av el och fjärrvärme.
– VTT:s utredning visar att stenkolen redan inom de närmaste åren delvis kan ersättas med förnybara biomassor. Detta visar sig också bli ett mycket ekonomiskt sätt att främja användningen av förnybar energi, anser näringsminister Mauri Pekkarinen. Beredningen av ärendet fortsätter nu vid ministeriet utgående från utredningen, men besluten kommer att fattas av nästa regering.
Kolpulvereldade pannor finns hos Helsingfors Energi på Hanaholmen och i Sundholmen, hos Vanda Energi i Mårtensdal, hos Fortum Power and Heat Oy i Finno i Esbo och i Nådendal, hos Lahti Energia Oy i Kymijärvi i Lahtis och hos Vaskiluodon Voima Oy i Vasa. Anläggningarna använder årligen sammanlagt 14 TWh stenkol.
Enligt utredningen är olika kraftverks möjligheter att ersätta stenkolen och de kostnaderna detta medför mycket varierande. De nuvarande kolkraftverken är rätt gamla. En del är byggda på 60- och 70-talen och resten före medlet av 80-talet. Dessutom förutsätter EU:s så kallade IE-direktiv om industriella utsläpp under de närmaste åren hos flera anläggningar investeringar för att minska utsläppen av svavel- och kväveoxid och fina partiklar. På så sätt kan biomassalösningarna kopplas till investeringar i utsläppsminskning. Användningen av kolkraftverk för el- och värmeproduktion minskar också på grund av de avfallsförbränningsanläggningar som är under uppförande i Vanda, Lahtis och Vasa.
Enligt utredningen skulle ersättningen av stenkolen förutsätta elproduktionsstöd för åkerbiomassor, pelletar och andra förädlade produkter. Stödet för el från kombinerad produktion med åkerbiomassor skulle vara detsamma som det nuvarande rörliga produktionsstödet för el från skogsflis, som med en prisnivå på 15 euro för utsläppsrätten är 11 euro/MWh. Ibruktagandet av pelletar kan påbörjas snabbt med mindre stenkolsersättande andelar utan stora investeringar vid kraftverken. Storleken på det stöd som ska betalas för el som produceras med industripelletar och andra förädlade produkter bör variera enligt priset på stenkol och utsläppsrätten. Enligt utredningen skulle stödet vara ca 28 euro/MWh med det nuvarande priset på stenkol och prisnivån 15 euro för utsläppsrätten. Alla dessa stöd skulle sammanlagt uppgå till ca 10–12 miljoner euro per år.
Utöver produktionsstöden för el behövs investeringsstöd för ny teknologi på uppskattningsvis 40 miljoner euro för förgasare och alternativt olika matningslinjer för fasta biomassor, som gör det möjligt att använda skogsflis, åkerbiomassor och rent rivningsträ i stora andelar i pannorna. För de första stora produktionsanläggningarna för förädlade bioprodukter, som t.ex. biokol och biooljor, föreslås i utredningen investeringsstöd på sammanlagt 40 miljoner euro.
De föreslagna stödåtgärderna skulle öka efterfrågan och användningen av biomassor inom energisektorn, men de skulle inte höja kolkraftverkens betalningsförmåga i fråga om biomassa till en väsentligt högre nivå än andra användares. Riktlinjerna bör ses över fram till år 2015, då möjligheterna att producera och använda nya förädlade produkter är klarlagda och då även de övriga EU-länderna har linjerat upp sina åtgärder fram till år 2020.
Ytterligare upplysningar:
regeringsrådet Anja Liukko, arbets- och näringsministeriet, tfn 010 606 2078
överinspektör Pekka Tervo, arbets- och näringsministeriet, tfn 010 606 4796
