År 2010
Uppfyllande av bioenergiförpliktelsen med inhemsk råvara ger arbete och utkomst
Arbets- och näringsministeriet och ELY-centralen informerar
Den förpliktelse på 38 % som EU har ålagt Finland för att främja användningen av förnybara energikällor ger aktörerna inom bioenergisektorn en betydande tillväxtmöjlighet. Ändå är en spridd produktion av värme, biogas och biodiesel samt utnyttjande av åkerbiomassor hos oss först i begynnelse- och utvecklingsskedet. I framtiden kan bioenergisektorn dock möjliggöra uppkomsten av många tusentals nya arbetstillfällen. Dessa bedömningar ingår i den branschrapport om bioenergisektorn som arbets- och näringsministeriets Branschtjänst har publicerat och som presenterades i Helsingfors den 23 november.
Som bransch har bioenergisektorn en betydande tillväxtpotential som en del av det finländska jord- och skogsbruket, skogsindustrin samt energi- och miljöteknologiindustrin. Produktionsanläggningarna inom sektorn är placerade på olika håll i landet och erbjuder således i hög grad utkomst och arbete även för glesbebodda landsbygdsområden utanför tillväxtcentrumen.
Enligt preliminära uppgifter från Statistikcentralen uppgick de små och medelstora företagens omsättning inom bioenergisektorn år 2009 till 775 miljoner euro och förädlingsvärdet av produktionen var 242 miljoner euro. Verksamhet inom sektorn bedrevs på 843 verksamhetsställen, som sysselsatte 3 952 personer. Av företagen var 87,6 % mikroföretag, som sysselsatte färre än 10 personer. Dessa företag svarade för 29,8 % av omsättningen och 36 % av arbetsplatserna inom sektorn.
Ett bra exempel på den sysselsättningseffekt som en ökad användning av förnybar energi kan medföra är Tyskland. Sektorn sysselsatte 160 500 personer år 2004, men år 2008 redan 278 000 personer. Den sedvanliga verksamheten i samband med energiproduktion sysselsatte samtidigt 260 000 arbetstagare.
Tillväxtmöjligheter finns främst inom grupperna värmeföretag, energiträ- och flisföretag som utnyttjar träbiomassa. Största delen av ökningen kommer fortfarande från träbiomassor, men för att de framtida målen ska uppfyllas krävs en betydande satsning även på spridd energiproduktion som baserar sig på andra råmaterial. Även produktionen av etanol är ett beaktansvärt alternativ i ett läge av överproduktion inom spannmålshandeln, framför allt då produktionen också ersätter importerat proteinfoder. Integration med en energiintensiv produktion och en god logistikhantering kan ge förutsättningar för en lönsam verksamhet. Allt detta förutsätter dock att de hållbarhetskriterier för produktionen som EU har fastställt uppfylls.
EU-förpliktelsen öppnar nya marknader för företag som är verksamma på hemmamarknaden. Under de senaste 12 åren har användningen av förnybar energi utökats med sammanlagt 30 terawattimmar. Till utvecklingen bidrog i betydande grad den snabba produktionstillväxten inom skogsindustrin. Nu har den inhemska produktionen skurits ned. Fabriker har stängts helt och hållet och flera pappersmaskiners produktion har lagts ned. Samtidigt har andelen bioenergi i skogsindustrin energianvändning sjunkit.
Det är 28 TWH kvar till målet för förnybar energi 2020. Denna ökning måste kunna åstadkommas med inhemsk råvara, för att sysselsättningseffekterna ska riktas till Finland. Kalkylmässigt är det dock detsamma om den förpliktelse som EU har ålagt Finland uppfylls med inhemsk eller utländsk råvara. Av denna orsak är det oerhört viktigt i det här sammanhanget att leveranskedjorna och logistiken för bioenergiråvara utvecklas så att de blir mer kostnadseffektiva.
Skogsindustrins sjunkande produktion av bioenergi och ökningen enligt de nya förpliktelserna måste kunna täckas genom nya åtgärder. Det har uppskattats att ökningarna i huvudsak ska kunna täckas genom ökad produktion och förbrukning av flis samt genom vind- och vattenkraft.
De eventuella biodieselanläggningar (3 st.) och etanolfabriker (2–3 st.) som togs upp i samband med offentliggörandet av åtagandepaketet för förnybar energi ska också stå för en betydande andel av det framtida åtagandet. Dessa investeringar sysselsätter inte i och för sig direkt personer i produktionsfasen, utan den sysselsättningsskapande effekten uppstår inom råvaruleveranser och logistik. Ett exempel på detta är Neste Oils nyligen invigda produktionsanläggning i Singapore, som direkt sysselsätter ca 120 personer. Anläggningen kostade 500 miljoner euro och har en kapacitet på 800 000 ton.
Länder utanför EU har inte motsvarande bindande förpliktelser att använda förnybar energi. I detta läge kan den råvarubrist som i framtiden kommer att råda på EU-marknaden endast avhjälpas genom import från andra länder. Senast då kommer förmågan att konkurrera med utländsk importvara om priserna på bioenergiråvaror att testas på riktigt. Om vår egen råvara inte är tillräckligt konkurrenskraftig, leder det eventuellt till en betydande import från tredjeländer, där det inte existerar någon förpliktelse att använda förnybar energi och marknadspriserna på råvara därför inte höjs i ursprungslandet.
Bioenergins ekonomiska konkurrenskraft är inte ännu lika god som andra energiformers. Bioenergiråvarornas priskonkurrenskraft förbättras dock på grund av höjningarna av utsläppshandelspriset och energiskatterna samt priset på olja. Dessutom gör de stora vågaktiga fluktuationerna i priset på råolja det allt svårare att bedöma konkurrensläget.
Teknologin är i många avseenden fortfarande outvecklad. En av de framtida utmaningarna är att utveckla den så att råvarorna kan utnyttjas effektivare än förut. Stor uppmärksamhet bör ägnas åt den teknologi som behövs för utnyttjande av energi- och näringsinnehållet i framför allt sido- och avfallskomponenter från hushåll och industriproduktion. Detta ger betydande tillväxtmöjligheter också för tillverkning av maskiner och apparater inom miljöteknologin.
Ytterligare upplysningar
branschchef Markku Alm, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, tfn 0400 864 945, markku.alm(at)ely-keskus.fi
överinspektör Esa Tikkanen, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 040 5459, esa.tikkanen(at)tem.fi
