Talousrikollisuuden ja harmaan talouden torjuminen rakennus- sekä majoitus- ja ravitsemisalalla -työryhmän mietintö
| Liitetiedosto | Talousrikollisuuden ja harmaan talouden torjuminen rakennus- sekä majoitus- ja ravitsemisalalla | ||
|---|---|---|---|
| Sarja | Työ- ja elinkeinoministeriön julkaisuja | ||
| Sarjanumero | 17/2011 | ||
| Julkaisuvuosi | 2011 | ||
| Osasto | Työelämä- ja markkinaosasto | ||
| ISSN (sähköinen) | 1797-3562 | ||
| ISBN (sähköinen) | 978-952-227-5317-2 | ||
| Sivumäärä | 61 | ||
| Kieli | suomi | ||
| Saatavuus | verkkojulkaisu | ||
| Tiivistelmä | Työ- ja elinkeinoministeriö asetti 9.11.2011 työryhmän valmistelemaan toimenpiteitä talousrikollisuuden ja harmaan talouden torjumiseksi rakennusalalla sekä majoitus- ja ravitsemisalalla. Työryhmä luovutti mietintönsä 31.3.2011 työ- ja elinkeinoministeriölle. Toimeksiantonsa mukaisesti työryhmä arvio harmaan talouden torjumiseksi käytössä olevien toimenpiteiden toimivuutta ja esittää jatkovalmisteltavaksi toimenpiteitä, joilla tehostetaan nykyjärjestelmiä. Rakennusalalla ehdotetaan otettavaksi käyttöön veronumero ja siihen liittyvät tilaajan ja päätoteuttajan ilmoitusvelvollisuudet. Jatkossa rakennuspalveluita ostavan tilaajan olisi ilmoitettava Verohallinnolle verovalvontaa varten tarpeelliset tiedot aliurakoitsijasta ja urakkasummasta. Rakennushankkeen päätoteuttajan olisi ilmoitettava kuukausittain Verohallinnolle työmaalla työskentelevien työntekijöiden ja itsenäisten työsuorittajien verotuksen ja työnantajavelvoitteiden valvontaa varten tarpeelliset tiedot. Lisäksi työryhmä ehdottaa useita rakennusalaa koskevia muutoksia nk. tilaajavastuulakiin, jolla pyritään parantamaan lain toimivuutta. Jatkossa rakennusalalla tilaajan olisi aina toiminnan vakiintuneisuudesta tai sopimustoiminnan vakiintuneisuudesta huolimatta pyydettävä tilaajavastuulain edellyttämät selvitykset. Selvitysvelvollisuuden sisältöä ehdotetaan laajennettavan siten, että tilaajan olisi selvitettävä sopimuskumppanilta myös tapaturmavakuutuksen ottaminen sekä eläkevakuutusten ja tapaturmavakuutusten voimassaolo ja vakuutettujen määrä. Myös tilaajavastuulain selvitysvelvollisuuteen liittyvien tietojen saamista ehdotetaan parannettavaksi usealla eri tavalla. Vakavampien tilaajavastuulain rikkomusten osalta työryhmä ehdottaa, että rakennusalalla otettaisiin käyttöön korotettu laiminlyöntimaksu. Tällaisia olisivat tilanteet, jossa tilaaja tekee sopimuksen liiketoimintakiellossa olevan kanssa tai vaikka hänen on täytynyt tietää, että sopimuksen toisella osapuolella ei ole tarkoitus täyttää sopimuspuolena ja työnantajana lakisääteisiä velvoitteitaan. Lisäksi jatkossa yritys, jolle on määrätty korotettu laiminlyöntimaksu, olisi tietyin edellytyksin suljettava ulos julkisista hankinnoista. Työryhmä esittää majoitus- ja ravitsemisalalla jatkoselvitettäväksi tyyppihyväksyttyjen kassakoneiden käyttöönottoa sekä tilaajavastuulain soveltamisalan laajentamista koskemaan itsenäisiä työnsuorittajia majoitus- ja ravitsemisalalla. Alkoholilakia tullaan lähiaikoina kokonaisuudessa uudistamaan. Työryhmä on nostanut esille harmaan talouden torjunnan kannalta tärkeitä seikkoja, jotka tulisi ottaa huomioon uudistuksen valmistelussa. Alkoholilain uudistuksen yhteydessä luvanvaraisen anniskelutoiminnan ja sen kanssa kilpailevan laittoman toiminnan tunnusmerkit tulisi määritellä mahdollisimman yksiselitteisesti. Alkoholivalvonnan toimivaltuudet tulisi säätää riittävän laajoiksi ja lakiin tulisi lisätä mahdollisuus käyttää hallinnollista laiminlyöntimaksua. Anniskeluluvanhaltijan omistussuhteiden muutoksista tulisi jatkossa ilmoittaa kahden viikon kuluessa tapahtumasta. Valmistelussa tulisi myös selvittää mahdollisuudet alkoholijuomien ostojen ja varastoinnin kirjanpidon tehokkaan valvonnan toteuttamiseksi. Lisäksi työryhmä ehdottaa, että ilman anniskelulupaa ravitsemistoimintaa harjoittavien pitopalveluyritysten ja tilausravintoloiden valvontaa tehostetaan jo ennen alkoholilain uudistamista. Samalla tiedotetaan yleisölle luvattoman ja luvallisen toiminnan rajoista ja seuraamuksista, joita alkoholijuomien luvattomasta nauttimisesta seuraa. Työryhmä ehdottaa, ettei rakennusalalla sekä majoitus- ja ravitsemisalalla saisi jatkossa maksaa palkkaa käteisenä. Lisäksi työryhmä ehdottaa valvontaresursseja lisättäväksi molemmilla aloilla. Työ- ja elinkeinoministeriön yhdyshenkilö: Työelämä- ja markkinaosasto/Jan Hjelt, puh. 010 604 8940 Arbets- och näringsministeriet tillsatte den 9 november 2010 en arbetsgrupp för beredning av åtgärder för bekämpning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi inom byggbranschen samt hotell- och restaurangbranschen. Arbetsgruppen överlämnade sitt betänkande till arbets- och näringsministeriet den 31 mars 2011. Enligt uppdraget har arbetsgruppen gjort en bedömning av hur de befintliga åtgärderna för bekämpning av grå ekonomi fungerar och lagt fram förslag om fortsatt beredning av åtgärder i syfte att effektivisera det nuvarande systemet. Det föreslås att man i byggbranschen inför skattenummer och i anslutning till det anmälningsskyldighet för beställaren och den som huvudsakligen genomför ett byggprojekt. I fortsättningen ska en beställare som köper byggtjänster till Skatteförvaltningen lämna sådana uppgifter om underentreprenörer och entreprenadsummor som är nödvändiga med tanke på skattekontrollen. Den som i huvudsak genomför ett byggprojekt ska varje månad till Skatteförvaltningen lämna de uppgifter om arbetstagare och egenföretagare på byggarbetsplatsen som är nödvändiga med tanke på skattekontrollen och kontrollen av att arbetsgivarförpliktelserna fullgörs. Arbetsgruppen föreslår dessutom flera ändringar som gäller byggbranschen i lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (nedan beställaransvarslagen). Ändringarna syftar till att få lagen att fungera bättre. I fortsättningen ska beställaren inom byggbranschen alltid, oberoende av hur etablerad verksamheten är eller hur etablerad avtalspraxisen är, begära utredningar enligt beställaransvarslagen. Innehållet i utredningsskyldigheten föreslås bli utvidgad så att beställaren ska utreda också huruvida den andra avtalsparten har tecknat olycksfallsförsäkring samt giltigheten av pensionsförsäkringar och olycksfallsförsäkringar och antalet försäkrade. Det föreslås också att tillgången till sådana uppgifter som omfattas av beställaransvarslagens utredningsskyldighet ska förbättras på flera sätt. När det gäller de mer allvarliga brotten mot beställaransvarslagen föreslår arbetsgruppen att man ska införa en höjd försummelseavgift inom byggbranschen. Den ska tillämpas i de fall där beställaren ingår ett avtal med en part som belagts med affärsverksamhetsförbud eller trots att beställaren måste ha känt till att den andra avtalsparten inte har någon avsikt att fullgöra sina lagstadgade skyldigheter som avtalspart och arbetsgivare. Dessutom ska ett företag som ålagts att betala höjd försummelseavgift i fortsättningen under vissa förutsättningar uteslutas från offentliga upphandlingar. I fråga om hotell- och restaurangbranschen föreslår arbetsgruppen att man gör en fortsatt utredning om möjligheterna att införa typgodkända kassaapparater samt möjligheterna att utsträcka tillämpningsområdet för beställaransvarslagen också till att omfatta egenföretagare inom inkvarterings- och förplägnadsbranschen. En totalrevidering av alkohollagen kommer att göras inom den närmaste framtiden. Arbetsgruppen har tagit upp frågor som är viktiga med tanke på bekämpningen av grå ekonomi och som bör beaktas när reformen bereds. I samband med revideringen av alkohollagen bör kännetecknen för tillståndspliktig utskänkningsverksamhet och den olagliga verksamhet som konkurrerar med den fastställas så entydigt som möjligt. I fråga om alkoholövervakningen ska det i lagen ges tillräckligt omfattande övervakningsbefogenheter och till lagen bör fogas en möjlighet att tillämpa administrativ försummelseavgift. Ändringar i ägarförhållandena för en innehavare av utskänkningstillstånd ska fortsättningsvis anmälas inom två veckor från det att en ändring skett. Vid beredningen bör också möjligheterna till en effektiv kontroll av bokföringen över köp och lagring av alkoholdrycker utredas. Arbetsgruppen föreslår dessutom att övervakningen av cateringföretag och beställningsrestauranger som bedriver förplägnadsverksamhet utan utskänkningstillstånd ska effektiviseras redan innan alkohollagen revideras. Samtidigt ska allmänheten få information om gränserna för olovlig och lovlig verksamhet och om vilka påföljder en olovlig förtäring av alkoholdrycker medför. Arbetsgruppen föreslår att man i fortsättningen inte ska få betala ut lönen kontant inom byggbranschen samt hotell- och restaurangbranschen. Arbetsgruppen föreslår dessutom en ökning av övervakningsresurserna inom båda branscher. Kontaktperson vid arbets- och näringsministeriet: Avdelningen för arbetslivs- och marknadsfrågor/Jan Hjelt, tfn 010 604 8940 On 9 November 2011, the Ministry of Employment and the Economy set a working group the task of preparing measures for the prevention of economic crime and nonobserved economic activities in the construction, hospitality, and catering industries. On 31 March 2011, the working group submitted its report to the Ministry of Employment and the Economy. In line with its assignment, the working group had evaluated the efficiency of the current measures used to prevent non-observed economic activity and proposed measures that would improve the efficiency of the current system, for further consideration. Under the proposed system, a tax number with its associated client and main contractor notification obligations would be introduced in the construction industry. In the future, a client procuring construction services would need to notify the Tax Administration of the relevant subcontractors and contracted amounts, for tax control purposes. The main contractor in a construction project would have to notify the Tax Administration monthly of the relevant information on employees and self-employed contractors that is required by taxation and statutory employer obligation control. Moreover, the working group proposes several changes construction-industry-related amendments to the Act on the Contractor’s Obligations and Liability When Work Is Contracted Out, aimed at improving the law’s effectiveness. In the future, clients procuring construction services should always, no matter how well established the operations and contracting activities, be requested to provide all clarifications required by the Act on the Contractor’s Obligations. It is proposed that the content of the notification obligation be expanded such that the client should verify the existence of accident insurance, the validity of pension and accident insurance, and the number of insured people from their contracting partner. There are also several proposals for improving the way in which information related to the notification obligation of the Act on the Contractor’s Obligations could be obtained. For more serious infringements of the Act on the Contractor’s Obligations, the working group proposes that an increased penalty for negligence be introduced for the construction industry. Such situations would include making a contract with a party prohibited from doing business and concluding a contract in the knowledge that the other party to that contract does not have the intention of fulfilling its statutory obligations as a contracting party and employer. A company that has been assigned an increased penalty would also, under certain circumstances, be excluded from public procurement. For the hospitality and catering industries, the working group’s proposals for further consideration include the introduction of type approved cash registers and expansion of the applicability of the Act on the Contractor’s Obligations to include also self-employed contractors in the hospitality and catering industries. In the near future, the Alcohol Act will undergo thorough revision. The working group has identified various issues that are important for the prevention of non-observed economic activities and should be taken into account in preparation of the revised version of the act. In connection with the revision of the Alcohol Act, the characteristics of licensed alcohol retail and its illegal competition should be defined as unambiguously as possible. The mandate of alcohol control should be laid down so as to be sufficiently comprehensive, and the possibility of applying an administrative penalty for negligence should be added to said act. Ownership changes affecting the holder of a licence to dispense alcohol should in the future be reported within two weeks of the event. The preparatory work should also investigate how to implement efficient controls for alcoholic beverage purchasing and inventory accounting. Moreover, the working group proposes that those caterers and restaurants available only for private functions that operate without an alcohol dispensing license be regulated more intensively already before the revision of the Alcohol Act. At the same time, the general public shall be informed of the boundaries between permitted and prohibited operations as well as of the consequences of consuming alcohol in circumstances where this is not permitted. The working group proposes that salaries in the construction, hospitality, and catering industries in the future not be payable in cash. Furthermore, the working group proposes that the resources for regulation be increased in both industries. Contact person in the Ministry of Employment and the Economy: Labour and Trade Department/Jan Hjelt, tel. +358 (0)10 604 8940 |
||
