Lauri Ihalainen: Hemma i Finland

Ändå har det egentliga arbetet endast börjat. Hur ska vi få alla de 180 000 utländska medborgare som bor i Finland att också känna sig hemma i Finland?  Detta behov måste kunna uppfyllas, för enligt prognoserna kommer antalet utlänningar att öka till en halv miljon före år 2030.

Det finländska samhället befinner sig för närvarande på ett stadium där en tilltagande ojämlikhet tyvärr är ett faktum.  Detta kan speciellt starkt beröra invandrare och leder i värsta fall till en utslagningsspiral. Särskilt bland barn och ungdomar kan erfarenheter av utanförskap eller diskriminering sätta sin prägel på hela livet och hindra dem från att växa upp.  För att ett positivt attitydklimat ska skapas måste man arbeta för det på daghem, i skolor, inom hobbyverksamhet och överhuvudtaget där barn och ungdomar rör sig.  

För ungdomarna är det av största vikt att hitta sin egen utbildningsväg och vägen till ett yrke. I statens program för integrationsfrämjande förbinder man sig att vidta två betydande åtgärder: för invandrarungdomar skapas möjlighet till förberedande utbildning för gymnasiet. Dessutom utreder undervisnings- och kulturministeriet före år 2015 möjligheterna till permanenta lösningar för att se till att invandrarungdomar som överskridit läropliktsåldern inte blir utan avgångsbetyg från grundskolan.

Själv ser jag att de viktigaste ingredienserna i en rotfast integration är språk, utbildning och arbete.  Sysselsättningens betydelse kan inte överbetonas. Om dörrarna till arbetslivet inte öppnas, kommer integrationen beklagligt nog ofta av sig. Regeringen har satt upp det ambitiösa målet att halvera arbetslösheten bland invandrare under denna regeringsperiod. Arbets- och näringsministeriet är i nyckelställning när det gäller att uppnå detta mål, men vi uppnår det inte ensamma, utan genom samarbete.

En sänkning av arbetslösheten kräver skräddarsydda tjänster inom arbets- och näringsförvaltningen, effektivisering av de åtgärder som underlättar sysselsättningen och speciellt effektivare integrationsutbildning.  Under de kommande åren kommer staten att satsa på integrationsutbildning bl.a. genom att under arbets- och näringsministeriets huvudtitel införa en årlig tilläggsfinansiering på 5−20 miljoner för utbildning av invandrare. Också utbildningens kvalitet och ordnandet av utbildning utvecklas genom försöket Delaktig i Finland. Utifrån resultaten av försöket utarbetas permanenta lösningar för integrationsutbildningen.

Mångfalden i arbetslivet och ett gott attitydklimat på arbetsplatserna bör stärkas och även arbetsmarknadsorganisationerna engagerade sig starkt för dessa mål under beredningen av programmet. Hos oss på arbets- och näringsministeriet har nyligen godkänts en ny likabehandlingsplan, som skapar grund för mångfald och förebyggande av diskriminering. Den är ett bra rättesnöre för vårt arbete också utanför det egna husets väggar.

Integrationen sker i kommunerna i invandrarnas vardag. I integrationsprogrammet föreslås såväl en ökning av den kommunala finansieringen som en riksomfattande utveckling av integrationsstyrningen, framför allt genom att stärka de kommunala arbetstagarnas kompetens.  Dessutom utreds som bäst möjligheterna att inrätta ett kompetenscentrum för integration till stöd för verkställandet av integrationen. Det första statliga programmet för integrationsfrämjande är en bra öppning för utveckling av integrationspolitiken och stärkande av dess genomförande i Finland. Det här är en bra start på det fortsatta arbetet för att invandrarna ska lyckas i vardagen.

Lauri Ihalainen

arbetsminister